|
Written by News Editor
|
|
Wednesday, 29 August 2007 |
Lebanon news, Lebanese radio
station , world news, music, discover Lebanon, visit Beirut, Radio sawt
Beirut
|
DN:s Mellanösternkorrespondent Michael Winiarski svarar på tre frågor om Turkiets presidentval.
Vem är Abdullah Gül egentligen - en modern europeisk demokrat eller en fundamentalist som vill införa sharialagar?
Den 56-årige Gül är utbildad ekonom och talar både engelska och arabiska. Han är en from muslim som tidigare tillhörde den politiska islamrörelsen. Men numera säger han sig inte stå för politisk islam, utan bedyrar att han ska vara alla turkars president.
Ska man döma av hans agerande i regeringen är han en pragmatisk demokrat snarare än en muslimsk fundamentalist. Men det finns många som inte litar på hans charmiga yttre och som misstänker at han har en "dold agenda" där målet är att stärka islams roll i samhället.
Stora demonstrationer har förekommit före valet. Finns det risk för oroligheter i Turkiet nu?
Det tror jag inte. Demonstrationerna som förekom i maj mot "islamism" var visserligen stora, men även massmöten på flera hundra tusen eller någon miljon deltagare innebär inte att de företräder flertalet i ett land med 75 miljoner invånare.
Nära 47 procent av de turkiska väljarna röstade trots allt på Rättvise- och utvecklingspartiet AKP, medan oppositionen är relativt svag och splittrad.
Kommer armén att acceptera en islamistisk president?
Generalerna tycker absolut inte om utnämningen av Abdullah Gül, vilket de klart har markerat i flera skarpa varningar mot "de som försöker urholka Turkiets sekulära karaktär", senast i går. Men de har valt att tills vidare inte ta till några handgripligheter mot den demokratiska processen.
I våras hade militären ännu styrka nog att med hjälp av domstolsutslag stoppa valet av Gül. Men efter parlamentsvalet 22 juli, då AKP gick kraftigt framåt, stod det klart att turkar i allmänhet inte fruktar en AKP-man som president.
Armén har försökt göra ett stort nummer av det symboliska faktum att Güls hustru Hayrunisa bär islamisk huvudduk, men det är inte något de flesta turkar upplever som något hotfullt.
Armén får nu svälja förtreten. Gül har dock understrukit att det är han som väljs till president, inte hans hustru. Dessutom, har han sagt, kommer rikets första dam i allmänhet inte delta i olika officiella ceremonier i presidentpalatsen i Ankara.
Underlättar eller försvårar valet av Gül Turkiets EU-förhandlingar?
Gül har som utrikesminister varit drivande i att driva igenom reformer som ska EU-anpassa Turkiet. Han är också känd och populär i de viktiga EU-huvudstäderna.
Men viktigaast av allt: som president har han makt att släppa igenom - eller stoppa - olika lagförslag med sin vetorätt. Hans företrädare Ahmed Necdet Sezer stoppade flera reformer som AKP-regeringen drivit fram, men det väntas knappast Gül göra. |