|
Written by News Editor
|
|
Thursday, 09 August 2007 |
Lebanon news, Lebanese radio
station , world news, music, discover Lebanon, visit Beirut, Radio sawt
Beirut
|
Den redan tidigare spända relationen mellan Ryssland och Georgien trappades igår upp ytterligare. Georgien anklagade Ryssland för ”aggressiva handlingar” efter att en 700 kilos bomb släppts 65 kilometer norr om den georgiska huvudstaden Tblisi.
Såväl ryska UD som representanter för ryska flygvapnet tillbakavisade alla påståenden om att det skulle ha varit ett ryskt stridsflygplan som släppte bomben. Det är också svårt att se ett eventuellt ryskt motiv, men än svårare att förklara varifrån flygplanen annars skulle komma i från.
Bomben slog ned i byn Tsitelubani, några få kilometer från utbrytarregionen Sydossetien som länge varit föremål för oenighet mellan Georgien och Ryssland. Bybon Dynar Kazijev var ett av vittnena:
–Jag såg två stridsflygplan komma in på hög höjd. Sedan dök ett av planen och något föll ur planet, sade Dynar Kazijev till nyhetsbyrån AFP.
Bomben detonerade inte, men bilder från platsen visar ett djupt hål i marken och rester av bomben, vissa med kyrillisk skrift.
–Lyckligtvis exploderade inte bomben, annars hade det blivit katastrof. Nu blev ingen skadad. Men det här är en aggressiv handling, sade inrikesminister Vano Merabisjvili. Georgien lämnade också över en skriftlig protest till den ryske ambassadören i Tblisi.
Presidenten Michail Saakasjvili krävde en officiell förklaring från Ryssland och anklagade landet för att försöka orsaka panik och försvaga Georgien.
–Det här är inte ett problem för Georgien utan för europeisk säkerhet, sade Saakasjvili vid ett besök i byn där bomben landat.
Relationen mellan Ryssland och den forna sovjetrepubliken Georgien försämrades drastiskt 2003 när den unge Michail Saakasjvili grep makten i vad som kallades för Rosenrevolutionen. Den västvänlige Saakasjvili talade genast om en målsättning att ansluta landet till försvarsalliansen Nato och lovade också att införliva de båda utbrytarstaterna Sydossetien och Abchazien – två regioner som bröt sig loss från Georgien i början av 1990-talet och som sedan dess styrts mer från Moskva än från Tbilisi.
Moskva reagerade starkt kritiskt till Saakasjvilis uttalade målsättningar. I fjol försämrades relationen efter att Georgien fängslat och sedan utvisat fyra ryssar anklagade för spioneri. Moskva svarade med en handels- och transportblockad men under de senaste månaderna verkade en upptining vara på väg.
Gårdagens bombintermezzo inträffade bara 30 kilometer från gränsen till Sydossetien. När SvD besökte regionen i våras märktes tydligt att nerverna låg på ytan.
Vi körde igenom fyra vägspärrar där min georgiske chaufför Zabur leende vinkade till de beväpnade soldaterna. Plötsligt stannade han på betryggande avstånd från en femte vägspärr och vägrade köra närmare. Där fanns nämligen ossetiska, eller möjligen ryska, soldater och som georgier håller man sig då helst på avstånd, speciellt med en västerländsk journalist i sätet bredvid. Sydossetien har kategoriskt av- visat alla försök från president Michail Saakasjvili till ett närmande. Det mesta av handeln sker via Ryssland och det är också alltfler ossetier som får ryskt medborgarskap. Relationerna mellan Georgien och Sydossetien är alltså mycket spända. Med beväpnade soldater i bland på några hundra meters avstånd från varandra är det något av en tickande bomb.
I takt med det allt kyligare klimatet mellan Ryssland och USA har ett eventuellt georgiskt medlemskap i Nato blivit allt känsligare. Ryssland känner sig trängt efter de senaste årens många Natoutvidgningar och med Georgien kan USA få ytterligare ett fotfäste på gränsen till Ryssland. Något Moskva till varje pris vill undvika.
–Det största hotet mot vår demokratiska utveckling kommer från Moskva. Där sitter makthavarna och hoppas att våra reformer ska misslyckas, sade Georgiens utrikesminister Gela Bezhuashvili i en exklusiv intervju med SvD i våras.
Men vi kan heller inte bortse från att det stundande presidentvalet i Ryssland kan påverka relationen med Georgien. President Vladimir Putin har sannolikt utsett sin efterträdare och även om ett sådant beslut hålls inom en mycket snäv krets finns även där säkert personer som inte gillar Putins beslut. Därför kan det finnas intressen att destabilisera den politiska situationen så mycket att Vladimir Putin tvingas stanna kvar ytterligare en mandatperiod. |
News 
