News
International News
Värna bildningen | Värna bildningen |
|
|
|
| Written by News Editor | |
| Monday, 06 August 2007 | |
|
Det har sagts att Lars Leijonborg lider av lättja, men det märks inte på utbildningsdepartementet. Där lyser flitens lampa. Med en månad kvar på partiledarposten – bortforcerad efter spionaffären, en av de värsta politiska skandalerna i vår nutidshistoria – tycks Leijonborg, denne psykologiskt motsägelsefulle politiker, lika full av energi som inför segervalet 2002.
Och nu vill utbildningsministern exportera flitens ideal till landets lärosäten. I lördags höll Leijonborg sitt sista partiledartal i Marstrand och lovade att införa en examenspremie för att gynna flitiga högskolestudenter som tar sin examen inom avsedd tid. De ska ut på arbetsmarknaden och bli produktiva kuggar i maskineriet. En vinstaffär för staten som växlar in en tusenlapp i premie mot hundratusentals kronor i skatteintäkter – om året. Och det är förvisso beundransvärt av regeringen att fullfölja arbetslinjen över hela det politiska fältet. Men man kunde ändå önska sig ett något vidare perspektiv. Vad händer den dagen sysselsättningen är hög och väljarnas uppmärksamhet riktas åt ett annat håll? Inte minst kunde man av en liberal utbildningsminister önska sig ett kraftfullt försvar av ett liberalt bildningsideal. Det kan inte vara akademins primära uppgift att valla in studenter på de tillfälliga tillväxtbranschernas arbetsmarknad. Det liberala bildningsarvet betonar kunskapen, det tålmodiga sökandet efter sanningen med vetenskapligt beprövade metoder, som värn mot totalitära idéer, vidskepelse och annat oförnuft. Inte minst ser detta arv kunskapen som ett värde i sig. En nedbantad humaniorautbildning vittnar om att detta arv inte är särskilt starkt i Sverige. ”En del studenter älskar högskolan lite väl mycket, så till den grad att de inte kommer därifrån”, sa Leijonborg i Marstrand. Hur kan man älska kunskap för mycket? Det är visserligen sant att det finns en och annan överliggare som delvis lever på bidrag. Men dessa personer kanske också jobbar vid sidan av studierna och de håller sig ofta med ett stort nätverk av yrkesverksamma människor som får del av en mycket allmänbildad människas kunskapsreserver. Verkligheten är inte så enkel som alliansregeringens väl dogmatiska förhållande till arbetslinjen vill göra gällande. Andra studenter kanske tar sabbatsår för att jobba och få råd med sånt ett magert studiemedel inte räcker till. Regeringen borde i stället avskaffa fribeloppet helt och låta studenter jobba parallellt med studierna. En ekonom eller kirurg som läst litteratur eller mänskliga rättigheter har mer att tillföra än fackidioten. En bredd i studierna är en tillgång på en global marknad där många asiater sägs sakna fallenhet för kreativa lösningar. Det borde Leijonborg som ordförande i globaliseringsrådet tänka på. Om inte annat hans efterträdare som utbildningsminister. |
| < Prev | Next > |
|---|
| Home |
| Live |
| Lebanon News |
| World News |
| Entertainment |
| News |
| Arcade |
| Biographies |
| Blog |
| Photo Gallery |
| Mobile |
| Chat |
| Links |
| About us |
| Contact us |