Gör Ryssland rätt som vägrar utlämna den mordmisstänkte Andrej Lugovoj och hur skulle Sverige ha agerat i liknande situation?

Konflikten mellan Storbritannien och Ryssland ger upphov till många frågor. Professor Ove Bring, en av världens ledande på internationell rätt, hjälper SvD få svar på några heta frågor.

Gör Ryssland juridiskt rätt som inte utlämnar den mordmisstänkte till Storbritannien?

– Med tanke på landets konstitution som säger att man inte får lämna ut ryska medborgare till andra länder är det rimligt att säga nej. Men med tanke på att det rör sig om ett internationellt brott där kärntekniska ämnen transporterats över gränser vore det rimligt med en utlämning.

Finns det någon internationell praxis att tillämpa?

– Det finns en grundtanke från FN-stadgan som handlar om ”duty to cooperate”. I det här fallet handlar det om en internationell mördarpatrull och då är det rimligt att känna skyldighet att samarbeta.

Hur skulle Sverige ha agerat?

– Inom EU finns speciella regler och därför skulle vi ha utlämnat en misstänkt till Storbritannien.

Skulle Sverige ha utlämnat en mordmisstänkt till Ryssland?

– Nej. Officiellt skulle vi hänvisa till den svenska lagen och att vi inte har något utlämningsavtal med Ryssland. Under ytan handlar det dock om att vi inte har förtroende för det ryska rättsväsendet.

I det aktuella fallet Lugovoj, spelar det någon roll att Ryssland begärt att få en tjetjensk ledare och en känd affärsman - vilka båda fått asyl i Storbritannien - utlämnade men fått avslag på sin begäran?

– Det gör det enklare för ryssarna att agera politiskt. Men vi måste se om det är jämförbara förseelser. Normalt utlämnar man inte personer som är misstänkta för politiska brott eftersom det finns risk att de inte döms rättvist.