Efter debatten i New Hampshire – delstaten som har en nyckelroll i primärvalsprocessen – gjorde hennes kampanjstab allt vad de kunde för att sända ut samma budskap till nyhetsmedierna.
– Hon lät sig inte dras in i något bråk utan visade att hon är en stark ledare, presidentmässig. Den stora skillnaden får vi se när de republikanska kandidaterna debatterar här på tisdag. De kommer att försvara George W Bushs krig i Irak och säga nej till en stor sjukvårdsreform, förklarade Hillary Clintons mediestrateg Howard Wolfson.

Andra medarbetare trummade på andra sätt in att Hillary Clinton på debattscenen slagit fast att Irak är president Bushs krig och att det nu gäller att i enighet hitta bästa sättet att dra tillbaka USA-trupperna.

Det är uppenbart att det finns en viss frustration i kampanjstaberna hos de demokrater som ändå hoppas vinna det egna partiets nominering. Irakkriget överskuggar andra frågor och protesterna mot kriget växer alltmer i de egna väljarleden. Men trots att Hillary Clinton får kritik för att hon 2002 röstade ja när USA-kongressen gav president Bush mandat att invadera Irak drar hon ifrån i opinionsmätningarna.

Enligt en mätning från Washington Post och tv-bolaget ABC, som gjordes alldeles innan söndagens debatt, leder Hillary Clinton nu det demokratiska fältet med 42 procent före Illinoissenatorn Barack Obama med 27 procent och John Edwards, vicepresidentkandidaten från 2004, med 11 procent. Övriga fem kandidater når bara ensiffriga tal.

Debatten i New Hampshire visade att tongångarna är på väg att hårdna. John Edwards anklagade Hillary Clinton, och även Barack Obama, för bristande ledarskap om Irak, och för att inte gå tillräckligt hårt fram i senaten för att stoppa Bushs krigsanslag. Både hos Edwards och i andra kampanjstaber uttrycktes besvikelse över att skillnaderna mellan Hillary Clinton och andra kandidater om Irakkriget inte kom fram ordentligt.